Min första kontakt med lärplatformen var för några år sedan. Det kallades Skolportalen i Södertälje kommun och meningen var att användas som lärplattform inom grundskolan och gymnasieskolan. Så mycket kommer jag ihåg att det tog ganska lång tid att börja implementera plattformen inom skolorna
och i vissa skolor användes den aldrig. Till slut hela projektet lades ned fast projektet kostade kommunen ganska mycket pengar och tid. Något som jag har upplevt som teknisktröskel var att man hade två olika konto, arbetskonto och Skolportalenskonto. Det kändes förvirrande och till slut struntade man i Skolportalen. Både lärare och elever tyckte att kommunikation gick snabbare och enklare via vanlig e-post. Vissa skolor började använda plattformen som verktyg inom undervisningen och det fungerade bra. Jag upplever att det ligger mycket på skolledningen hur plattformen implementeras i skolarbete. Det är ingen lätt process att börja använda digitalt verktyg och dessutom som metod i undervisningen som jag upplever som en nackdel. En skicklig användare vinner mer tid särskild vid analys av elevernas resultat, enkäter eller utvärderingar av kurser.
Det som är också känsligt med lärplattformer är om man använder sig av flera plattformer under kort tid, det kan bli förvirrande både för elever och för lärare.
Min uppfattning är att det som är bra med lärplattformen är att man samlar all material på ett ställe, undviker mycket papper, ökar tillgänglighet både för lärare och för elever, ibland flera lärare kan använda sig av samma material på ett enkelt sätt, men det kräver välfungerande teknik, skickliga användare och underhållning.
Den erfarenheten jag har av lärplattformar är när jag själv gått en distanskurs. Då har jag provat bl.a. Moodle, FirstClass och nu PingPong. Jag tycker som du att fördelen med en lärplattform är först och främst att man har allt material samlat på ett ställe och man kommer lätt åt det man ska jobba med.
SvaraRaderaAlla skiljer sig lite från varandra men jag tycker att man lär sig ganska snabbt hur man kan använda plattformarna eftersom det finns många likheter också.
Att få igång användandet av en lärplattform på en gymnasieskola kan verkligen vara en utmaning. På skolan som jag arbetar på har det gått ganska så trögt, fram till nu då vi har gått in i en 1:1-satsning.
SvaraRaderaFronter har funnits på skolan i drygt 5 år, men fortfarande finns det lärare som ännu inte skapat ett enda rum för sina kurser. Jag tror att det är extra svårt när det handlar om att införa plattformen på "vanliga" skolor där lärare och elever träffas. Då är det lätt att lärare säger att de vill ha uppgiften på papper. Och eleven själv kan tycka att det är det enklaste, för eleverna vet knappt vad e-post är.
Och tyvärr är det så att lärare inte har lärt sig hur man skapar inlämningsmappar och kan inte förklara för eleverna hur de ska göra. Att det finns teknisk support på skolorna den första tiden då lärplattformen ska införas är jätteviktigt. Sedan minskar förmodligen behovet av den då lärare kan hjälpa varandra.
Det är även viktigt att skolbiblioteket hittar sin roll på lärplattformen så den finns med på något sett. Hur får vara upp till var och en.